Vad färgas din världsbild av?

I fredags redovisade vi kursen Naturligt konstruerat. Det hela känns bra och jag tycker verkligen att det ska bli så spännande att bränna tekannorna och börja limma garn på dem. Tanken är att allt som nu ser gris-rosa/orange ut ska reduktionsbrännas och då bli mörkbrunt. Tror att den kontrasten kan bli fin mot de starka färgerna på garnet. Det gör mig så glad att sitta och klippa de små garntussarna, färg bara dyker upp och allt blir så fint på en gång. Längtar! Sen är frågan om det finns en möjlighet att göra det mer hållbart. Kan man använda en kanna med garn på tror ni? Visst är funktionen inte det viktigaste här, utan det konstnärliga, men nog vore det roligt om möjligheten till användning fanns. Har ju försökt att lacka över, men det såg ut som en dränkt katt.  Hårvax-spray blev bara kladdigt. Ska testa hårspray, och också gå och se om det kan finnas nåt fiffigt på hobby-affärerna. Det här vill jag verkligen bygga vidare på. Om ni har tips så är det varmt välkommet!
 

Jag tittar i en av mina favo-trattar.När man snurrar den här blir världen som en karusell!

Min andra favo. Allt  ljus bryts åt en hel massa håll!

Min hörna i salen.

Världen.

Brytning.

Färgad.

Behöver trattarna vara i lera frågade en av mina lärare under redovisningen? Absolut inte svarade jag. Vi diskuterade också hur de egentligen ska placeras. Är det mer spännande när de står på ett bord, vill man vända på dem då? Jag är glad att jag testade att hänga, men vet inte om det är det bästa sättet. Jag fick också förslaget att använda gamla koppar med fot, göra hål och bygga upp saker i dem. En fantstisk idé som jag önskar att jag själv kommit på. Men men, jag kan ju sno den ;)
Keramiker har ju också en tendens att alltid vända på saker, titta i botten, och jag funderar på om man kanske kan driva med det på nåt vis. Antingen som saker man tittar i, eller att man bygger bilder eller hittar på nåt annat på bottnar. Kanske går att kombinera med keramikers fascination för hål, som vi också diskuterade under redovisningen.

Tekannor och trattarna.

Färg! På fatet ser ni mina olika garnprover. Vilket garn som blir bäst som fransar kan verkligen vara tvärtemot vad man tror. Prova prova prova!

För er som inte läst tidigare inlägg handlar det här projektet om ögon, seende, intryck. Hur kan intryck visualiseras? Jag har också funderat på vad som ses som naturligt och onaturligt, hur våra världsbilder färgas. Att det sen kom till att jag började klistra fransar av garn på keramik berodde på att jag älskade att göra den där mattan, och ville egentligen bara fortsätta att göra det. Men egentligen hör det ju också ihop. Att en tekanna är täckt av garn är nåt som i alla fall jag blir lite ställd inför. Nåt som inte riktigt ingått i min världsbild tidigare.

Processen.

Tekannorna. Byggt vidare på ögonformen. Ska dreja upp fler tekannor med ögonform då jag tyckte att den blev väldigt tilltalande. Kan ju faktiskt gör några utan garn på också!

Processen. Fransprover i lera, ögon-askar, ögonskål.

Min matta gör sig jäkligt bra på väggen tycker jag!

Interaktion.

Rummet.

Att en studsboll i Bokias rea-korg kunde bli så bra!

Den här kursen har varit fantastiskt givande för mig. Jag trippar sakta små små steg mot att "konstnärsskapet", och känner hur jag överger sjuksköterskan inom mig mer och mer. Hittar ledord i vad jag tycker är spännande, vad jag vill göra. Acceptans över att jag är lite spretig, och garnet som får spreta åt mig. Glädje över färg. Lycka över när folk vill ta och känna. Lycka över interaktion.

 

Jag har gjort en matta!

Nu är min matta klar och i torsdags hade vi redovisning av tuftningskursen. Den här tekniken är enligt mig helt underbar och snart vill jag göra fler mattor. Nästa ska gå i blågrönt har jag tänkt! Färgerna valde jag utifrån vad jag hittade för garn i skolan. Mönstret på mattan är inspirerat av knotorna på träden som jag arbetade med under gestaltningskursen. Tittar man på ett annat sätt kan man även se ögonformen som jag har arbetat med senare, nu under naturkursen.

När man tuftar kommer resultatet direkt, och vips har man fyllt ett helt fält med färg. En stor kontrast till keramiken där det tar bra mycket längre tid att få fram ett resultat. Jag ville arbeta med så många tekniker som möjligt för att lära mig, så det är olika längder på fransarna och vissa områden även gjorda med bouclé, en teknik där tråden inte skärs av -man plockar bort nålen helt enkel- och garnet bildar bucklor istället för fransar.

Sista tillklippningen på skolans golv.

Närbild på en förhöjning i mattan.

Tuftningskursen har betytt mycket för mig på många plan. Framför allt så kom jag igång igen och fick tillbaka lite konstnärligt flöde. Att arbeta med textil känns för tillfället galet roligt! När jag förra veckan uttryckte att jag bara ville hålla på med textil så sa min handledare att jag kunde ju sätta textil på keramiken. Jag sken upp som en sol enligt mina klasskompisar, så istället för att trycka ut lera i vitlökspress för att få fransar så ska jag klistra garn på lite saker. Har drejat upp tekannor som jag tror kommer göra sig utmärkt i textil kostym!

En hylla med saker i skolan. De trattformade sakerna ska man titta i för att fundera över vad man egentligen ser. Vad ser vi som naturligt eller konstruerat? Efter bränning ska jag pussla dit lite prylar, glas plast speglar och sånt.

Vad är din världsbild färgad av?

Bara en övrig bild på min arbetsplats i skolan.
Kreativ röra?

Smålandsdrömmar

När jag tvättade förra veckan såg jag en hög med böcker och tidningar ligga längst in i torkrummet i tvättstugan. Någon hade rensat ut och lämnat en söt lapp om att ha en bok-bytarhörna. I traven med tidningar hittade jag en Form, nr 8-9 dec 2009. SMÅLAND står det på framsidan, och tidningen visade sig ha ett Smålandstema, med hela 94 sidor Småland. 

Foto från Smålandskogen. Ljuset kan vara underbart där!

Småland. Möbelriket, glasriket och stugriket. Och landskapet som jag vuxit upp i. I tidningen hittar jag artiklar om Skeppshult, Bruno Mathsson och Myresjöhus. Ateljéhus Pukeberg, röda stugor och glasgraffiti.  En stolthet blommar inom mig när jag tänker på allt det där. All design och finurlighet som gjort att man kan sitta skönt och ergonomiskt eller dricka ut klingande kristallglas. Allt det där har på något sätt funnits kring mig under uppväxten utan att jag märkt det. Visst, en tur i glasriket var i princip obligatoriskt för varje sommarsemester, men var fanns egentligen konstnärligheten? Fanns den där men pratades inte om? Det som jag uppfattade som viktigt i samhället där jag kommer ifrån är att jobba. Jobba, jobba, jobba. "Sträva och gno som en Gnosjöbo" sägs det. Men vad skapades egentligen i allt det här jobbandet? Någon måste ju ha tänkt till gällande form och funktion på Konstsmides lampor t.ex.. Visst, de där gamla trådvisparna kanske inte har någon form att skryta med, där får funktionen duga, men ändå. I fixet och trixet för att få till de där prylarna som behövdes för att laga maskinen, lysa upp granen och fluffa till äggen finns mängder av design. Oavsett om man pratar om det eller inte. Lite synd att det skulle ta mig 29 år att komma på det bara. Och lite synd om de fantastiska "designers" som kanske aldrig riktigt kom på det.

Jag i Smålandsskogen förra hösten.

Allt det här tänkandet och läsandet om Småland har fått mig att börja längta "hem". Inte till Gnosjö, men till småländsk skog och sjö och uppfinnerikedom. Och en idé om att föra traditionen vidare på något vis. På mitt vis.

Den keramiska traditionen i Småland vet jag inte mycket om. Tror att om den existerar så är den liten, och nya traditioner kan vara svårt att införa. Men man kan ju försöka kanske! Och med tanke mitt behov av omväxling så kanske det inte bara blir keramik som gäller. Framtiden får utvisa. Just nu håller jag på med film på skisskursen. Och med ögon/seende/intryck på keramikkursen. Allt har ändå blandats ihop och filmen handlar om blänk och reflektion. Här kommer ett foto från mitt piano, ingår i min stop motion film.

Pianoblänk

Har inte fotot det jag gjort i lera ännu, men det kommer senare. Har inte känt mig så inspirerad gällande lera och hellre velat hålla med med andra material. Men, nu har jag kommit på varför: FÄRG + DREJNING. Brist på det alltså. Så idag har jag drejat hela dagen! Och blandat engobeprover så att jag kan börja med lergods och sätta färg på saker på en gång. Är redan mer inspirerad än på länge!