Lyssna här!

Det verkar som om jag funnit en lösning!

Här är en länk till lite ljud från instrumenten. Det kommer nog mer så småningom när jag lyckats klippa ut lite roliga bitar oväsen.

Ljudgörare!

Parafras-kursen blev en lång historia.

Här sitter jag och undrar varför jag alltid ska ge mig ut på djupt vatten och få för mig att göra nya saker.

I morgon har vi vernissage och jag sitter här med en bunt hastigt inspelade ljud och önskar att jag hade haft mina små instrument här hos mig så att jag kunde börjat om från början nu när jag spanat in det här redigeringsprogrammet på datorn lite mer. Blir nog inga ljud att spela upp i utställningslokalen. 

Tänkte lämna lite spår av mitt oväsen här på bloggen i alla fall! Men det kommer en annan dag när jag kommit på hur man lägger upp ljud här. Konstigt nog verkar det behövas en film och sånt är jag inte intresserad av.

I brist på andra media får ni hålla till godo med lite bilder!

(sakerna är vid fotograferingen inte brända. Det är de nu när de ligger på museet och skrotar. De håller att spelas på, fingras på, ha i fickan och skakas på. Men där ska de ligga innanför glasmontern. Rätt trist.) 

Den till vänster är min favo. Den kan man använda som en marackas, blåsa i och trummas på.
Tre funktioner i en!

Har dekorerat några av dem på lite olika sätt. Pluttar är skoj som vanligt.
Ja, de är sköna att känna på också såklart.

Spela spela!

Den lilla trumman här i förgrunden har ett underbart ljud! Otroligt fascinerande att lite lera med hål kan bli så skoj att leka med!

Hur som helst: Välkomna på vernissage imorgon! 17.30 på Röhsska museet.

Parafras

Vår första, och också väldigt långa kurs denna terminen heter "Parafras", och är ett samarbetsprojekt med Röhsska muséet. (http://rohsska.se) Vad parafras egentligen betyder kan man diskutera och tolka men det hela går ut på att vi ska göra en ny tolkning av ett litet japanskt objekt kallad netsuke. Från början var det en knapp för att fästa fast saker under sitt midjebälte, men sedan blev den mer av en taktil liten pryl och i västvärlden ett samlarobjekt. Vi fick spana in samlingen på museet. Tyvärr bara se men inte röra vilket jag blev lite besviken av, men Love plockade varsamt i dem med mjuka vita vantar.

Love visar netsukes.

Vi fick reda på ämnet redan i början av sommaren, och det har legat där och grott. Jag har börjat samla på handtag. Eller knappar. Vad är det som egentligen som gör att vi förstår att prylar är till att användas på ett speciellt sätt? Och hur vi ska göra det? Jag har ju alltid tyckt att handtag är spännande, och nu verkar det vara dags att arbeta lite mer med dem!
Och tänk på allt vi rör vid utan att tänka på det. Hur påverkar det oss? Och vad behövs för att ett passivt rörande ska gå över i ett aktivt? Som t.ex. med netsuken som gick från knapp till taktil pryl.
Jag har börjat samla lite information. Letat böcker på konstbiblioteket där bibliotekarien hjälpte mig en hel massa och kom med nya vinklingar vilket åter fick mig att inse att det är ju dialogen med folk jag vill åt! Det är så spännande att få veta vad folk tänker!
Jag har också samlat lite av de handtag som jag springer på. Mycket intressant, de avslöjar rätt mycket om vad jag gör, var jag bor, vart jag går.

En bild på några av bilderna av mina handtag.

I övrigt går jag och tänker mycket på det här med den kreativa processen, och är rätt förvånad över mitt sätt att hantera den. Snacka om att ha lärt sig något under åren på HDK, för jag märker otrolig skillnad jämfört med när jag började första året. Himla skönt på nåt vis!

Med lite nya prylar och avslutande av förra terminens rapport känner jag mig redo för ett nytt år!

Skärmatta. Min nya favopryl.

Jag gjorde terminsrapporten för hand. Lite pyssel men fantastiskt mycket bättre än att sitta och stirra på en dator i datasalen.

Jag har gjort lite provskålar! Fick recept på svart engob och glasyrmix från Ulla, och hoppas äntligen att jag kan få till en bra svart variant. Men det är svårt att lyckas utan bly i glasyren. Denna underbart fina farlighet!

Ack Värmeland du sköna.

Åren går och för ett par veckor sedan började jag tredje året på HDK. Nytt folk, nya tankar, nya kurser.

Förra helgen var  några som åkte på road trip till Arvika, detta Sveriges keramiknäste som kryllar av keramiker. Anledningen till resan var en utställning med en hel drös av bra keramiker som undervisar på HDK och Capellagården. Jag tog visst inga foton på utställningen men vill ni veta mer finns information här: http://www.rackstadmuseet.se/index.php/utstallningar 

Rackstadmuséet är himla trevligt, så passa på att åka dit om ni är i närheten! Värmland är mycket trevligt landskap med underbar natur och underbar dialekt! Jag gillar nog det lite extra mycket efter att ha spenderat en vecka där varje sommar under uppväxten. Det var också i Värmland som jag insåg att jag ville hålla på med lera "på riktigt", så platsen har etsat sig fast lite i hjärtat mitt. Och allt är en idyll.

Här är lite bilder från tripen!

Flickorna piffar sig. Vi hyrde en fantastiskt söt liten röd bil!

Det här med fingrar.

Vi och utställarna fick komma på besök hem till Ulla Nilsson. 

Sen åkte vi hem till Anders Fredholm, plockade äpplen och åt mumsig middag.

Anders verkstad.

Här sov vi över.

Rost och tradition.

Rost och gammal bråte. Det är fantastiskt det!

De här bilderna är från förra veckan när jag hälsade på min vän Jeanette på hennes gård.

Tack och lov att mobiler numera även funkar att ta kort med!

Tänk vilka vackra former det är på gamla redskap. Men jag antar att de linjer och former som behövs för att plöja upp jord, hacka hö eller vad de nu är till för, är rena och fartfyllda för att det ger en bra funktion. Får mig ju att fundera över om det är den klassiska goda smaken och rena formen som får mitt hjärta att slå något slag extra. Men äh, i så fall är det väl bara att erkänna att de svenska gamla formidealen har satt sina spår :)

Jag har även huserat på Nääs en sväng till. Gjort fler burkar och lite muggar. Det här med muggar är en klurig grej. Funderar på vilken form jag egentligen vill och tycker om att göra. Nu gjorde jag muggar efter förfrågan, med en form som jag egentligen tycker är rätt trist men så får man kanske göra ibland. På byggnadsvårdsbutiken hittade jag fina böcker och titta i. De har ett litet bibliotek där!

Jag ska låna den här formen! Så jäkla snyggt!

Tryckstockar tror jag att detta kallas. Mycket inspirerande.

 

Knoppar! Jag längtar efter en bollspruta!

Eh, något flippad tekanna :)

Traditionshjärtat fortsätter att klappa och jag får göra spillkummar.

Fet kant. Det är nice.

Såna där vanliga muggar på tork. 

Nu får det torka alltihop tills jag kommer dit igen.

Jag längtar till skolan börjar igen! 

Men först ska jag ta mig an sommarens stora utmaning...håll tummarna!

Älskade lera.

Som om jag trodde annat, men gång på gång får jag bevis för det. Jag älskar lera. Och att jobba med händerna. Och att hänga på landet.

Har spenderat hela helgen ute på Nääs och ville så gärna stanna. Men, i morgon ska jag tillbaka till mitt fina jobb på barnmottagningen så jag fick bege mig hemåt igen. Jag gillar ju att jobba där också men kände rätt starkt efter sex veckors heltidsjobb att livet bara rullar iväg. Saknar skapandet och tiden att stanna upp i mig själv, som jag gör när jag får hålla på att göra saker och fundera. Nu, efter den här  helgen, känner jag mig hel igen.

Det verkar vara en sommar full av insikter och mognad.

Himla skönt att inte ha nån kurs i skolan utan bara få hålla på och dreja bäst jag ville. Ville göra burkar med "känselknoppar" för jag tänkte att det kunde vara trevligt. Men rackarns, hittade ingen bollspruta (jag är inte så förutseende alla gånger) så fick bli stora knoppar bara. Kul ändå, och verkar ha hittat en bra form att utgå ifrån. Det flöt fint med drejandet och fylen luktar så gott (jord) och är en fröjd att dreja i! 

Burkar på gång. Provar lite olika form.

Utsikten på Nääs.

Jag har inte bara jobbat i verkstan. Tagit morgondopp, kvällsdopp och mitt på dagendopp. Simmat över sjön och tillbaka. Blivit alldeles rufsig i håret. Druckit kaffe. Läst tidning. Och sagt många gånger att sånt här liv vill man ha.

Här kan man sitta.

Knåda knåda. Sofi gör stolar. 

Jag drejade upp ett par spillkummar också. Behöver ha bra grejer att sätta deg i.

Stolarna och en flitig Sofi.

Mycket snyggt skvätt från drejningen.

 Jag var sugen på att göra lite fat också, och ville mest bara göra drejränder och fippla med formen lite. Såhär blev det då. Misstänker att det blir galet snyggt med en smaskig turkos glasyr!

Blubb-fat.

Flera fat. Prylar på golvet.

Knopp knopp.

Cirklar i cirklar på cirklar.

Fredagsmys.

Gick till Nääs konsthantverk på trevlig utställning.

Spännande affisch.

Nån gång ska jag göra nåt med tegelpannor. Det är så jäkla snyggt!

Sugrörsinspiration. Reklam för nån kurs man kunde gå.

Slappa lite.

Hejdå.

Lerfestival i Jönköping! Och en skatt!

I helgen var jag på lerfestival!
Det hela ägde rum på Jönköpings kulturhus och jag ställde ut mitt borde med "färgcirklar" i caféet, och lite muggar och handskålar i ett större rum med andra utställare.
Utanför fanns prova-på-drejning och lerbrottning, ni kan ju gissa var det var mest folk...

Mitt bord i cafét.

Hur som helst, trevligt var det, och intressant att träffa lite keramikfolk från den trakten. Det är alltid bra att se sig om lite. Till min stora glädje kom Caroline på besök och gav mig en sommarlovskram.

Snygg-Caroline badar fötterna i lera. 

Barnen i lerbadet!

Mitt bord i utställningshallen.

 Något splittrad känsla kände jag av; skulle man sälja eller bara ställa ut? Återigen en påminnelse om tydlighet. Viktigt när det gäller allt. När jag väl stod några minuter vid det här bordet var det en person som ville köpa men då hade jag ingen växel och det hela blev lite tokigt. Nåväl, många fina kommentarer och uppskattande ord är guld värda. Och så fick jag ju själv se lite ny keramik!

Hemma hos mamma väntade en skatt!
Mormor hade viskat i sin systers öra, så "moster Rut" hade plockat ihop hela samlingen av korsstygnsmönster. Ett stort tack till dem!
Nu har jag att göra hela livet. Ibland önskar jag att jag kunde pröva alla idéer på en enda gång!

De är ju bara så himla snygga!

Sorterar mönster.

Det var tur att jag fick lite lera på händerna helgen som var för annars är det svårt att hinna med den. Jag har ett nytt finfint sommarjobb men det tar såklart en massa tid och kommer jag till skolan måste jag prioritera städning (TRÅKIGT!). Önskar att jag skulle vara superpigg och fylld av energi, men tyvärr är det inte så. Är helt slut efter jobbdagarna med massor med nytt att lära hela tiden. Men men, det är väl bara att acceptera att jag inte kan göra allt på en gång.