Lerfestival i Jönköping! Och en skatt!

I helgen var jag på lerfestival!
Det hela ägde rum på Jönköpings kulturhus och jag ställde ut mitt borde med "färgcirklar" i caféet, och lite muggar och handskålar i ett större rum med andra utställare.
Utanför fanns prova-på-drejning och lerbrottning, ni kan ju gissa var det var mest folk...

Mitt bord i cafét.

Hur som helst, trevligt var det, och intressant att träffa lite keramikfolk från den trakten. Det är alltid bra att se sig om lite. Till min stora glädje kom Caroline på besök och gav mig en sommarlovskram.

Snygg-Caroline badar fötterna i lera. 

Barnen i lerbadet!

Mitt bord i utställningshallen.

 Något splittrad känsla kände jag av; skulle man sälja eller bara ställa ut? Återigen en påminnelse om tydlighet. Viktigt när det gäller allt. När jag väl stod några minuter vid det här bordet var det en person som ville köpa men då hade jag ingen växel och det hela blev lite tokigt. Nåväl, många fina kommentarer och uppskattande ord är guld värda. Och så fick jag ju själv se lite ny keramik!

Hemma hos mamma väntade en skatt!
Mormor hade viskat i sin systers öra, så "moster Rut" hade plockat ihop hela samlingen av korsstygnsmönster. Ett stort tack till dem!
Nu har jag att göra hela livet. Ibland önskar jag att jag kunde pröva alla idéer på en enda gång!

De är ju bara så himla snygga!

Sorterar mönster.

Det var tur att jag fick lite lera på händerna helgen som var för annars är det svårt att hinna med den. Jag har ett nytt finfint sommarjobb men det tar såklart en massa tid och kommer jag till skolan måste jag prioritera städning (TRÅKIGT!). Önskar att jag skulle vara superpigg och fylld av energi, men tyvärr är det inte så. Är helt slut efter jobbdagarna med massor med nytt att lära hela tiden. Men men, det är väl bara att acceptera att jag inte kan göra allt på en gång.

Mumsiga glasyrer!

För två veckor sedan brände jag och Ylva-Li en reduktionsugn. Det är ju så himla fint med reducerade glasyrer! Fick ut en del fint, och några trevliga svar på experiment.
Tyvärr är vissa bilder lite grå, så ni får ha överseende. Ska redigera dem, men jag är så ivrig så nu får det väl se ut så här.

Små handskålar. Jag måste göra större! Med mysig rinnig chun gör de sig finfint.

Tekanna.

Ibland har man tur och glasyren rinner snygg-snyggt.

Håller i en liten handskål från tidigare oxidationsbränning.

Blandat lite glasyrer, tror jag har nåt på gång här.

Eh, ja, det blir lite freakat ibland.

En av tekannorna i porslin, med pluttar på.
Glasyren blev super, och med krackar mellan pluttarna blev det som en hel stjärnhimmel!

Fint hopkok. Himla sträv tyvärr.

Turkosa handskålar.

Tekanna i chunglasyr som jag spetsat med lite extra järn.

Nu har jag värmt min mat i micron tre gånger eftersom jag fick för mig att blogga massa på en gång. Typiskt. Imorgon bitti börjar jag jobba på barnmottagningen i Kungsbacka. Med blandade känslor. Det ska bli roligt med samtidigt kokar jag över av projekt att göra i lera. Det är något frustrerande kan man säga men kanske himla bra ändå, att jag tycker om min utbildning.

Av jord är du kommen.

I veckan var jag på arkitekten. Som vanligt var det galet bra att byta lite perspektiv och nu kan jag inte sluta tänka på det här med lera. Lera som byggmaterial.

David, som hade sin exjobbs-presentation hade gjort detta om lera som byggmaterial. Ritat ett hus. Det diskuterades om energi- åtgång, -lagring och värmealstring med förkortningar som jag inte förstod men jag satt där helt förbluffad över hur många möjligheter som öppnade sig.

Davids provkuber.

Det är ju lera vi använder hela tiden, men varför inte ta till de byggmetoder som faktiskt finns? 

Jag måste verkligen prova! När jag ändå är ute på Nääs och låter vatten rinna över lera ska jag försöka få till något. Måste bara bygga en rejäl träram först. Jag önskar verkligen att jag kunde bygga saker i trä, sådär snabbt och smidigt som somliga kan. 

Tror att det ska bli korsstygn i landskapet. Å så trevligt det skulle vara.