Smålandsdrömmar

När jag tvättade förra veckan såg jag en hög med böcker och tidningar ligga längst in i torkrummet i tvättstugan. Någon hade rensat ut och lämnat en söt lapp om att ha en bok-bytarhörna. I traven med tidningar hittade jag en Form, nr 8-9 dec 2009. SMÅLAND står det på framsidan, och tidningen visade sig ha ett Smålandstema, med hela 94 sidor Småland. 

Foto från Smålandskogen. Ljuset kan vara underbart där!

Småland. Möbelriket, glasriket och stugriket. Och landskapet som jag vuxit upp i. I tidningen hittar jag artiklar om Skeppshult, Bruno Mathsson och Myresjöhus. Ateljéhus Pukeberg, röda stugor och glasgraffiti.  En stolthet blommar inom mig när jag tänker på allt det där. All design och finurlighet som gjort att man kan sitta skönt och ergonomiskt eller dricka ut klingande kristallglas. Allt det där har på något sätt funnits kring mig under uppväxten utan att jag märkt det. Visst, en tur i glasriket var i princip obligatoriskt för varje sommarsemester, men var fanns egentligen konstnärligheten? Fanns den där men pratades inte om? Det som jag uppfattade som viktigt i samhället där jag kommer ifrån är att jobba. Jobba, jobba, jobba. "Sträva och gno som en Gnosjöbo" sägs det. Men vad skapades egentligen i allt det här jobbandet? Någon måste ju ha tänkt till gällande form och funktion på Konstsmides lampor t.ex.. Visst, de där gamla trådvisparna kanske inte har någon form att skryta med, där får funktionen duga, men ändå. I fixet och trixet för att få till de där prylarna som behövdes för att laga maskinen, lysa upp granen och fluffa till äggen finns mängder av design. Oavsett om man pratar om det eller inte. Lite synd att det skulle ta mig 29 år att komma på det bara. Och lite synd om de fantastiska "designers" som kanske aldrig riktigt kom på det.

Jag i Smålandsskogen förra hösten.

Allt det här tänkandet och läsandet om Småland har fått mig att börja längta "hem". Inte till Gnosjö, men till småländsk skog och sjö och uppfinnerikedom. Och en idé om att föra traditionen vidare på något vis. På mitt vis.

Den keramiska traditionen i Småland vet jag inte mycket om. Tror att om den existerar så är den liten, och nya traditioner kan vara svårt att införa. Men man kan ju försöka kanske! Och med tanke mitt behov av omväxling så kanske det inte bara blir keramik som gäller. Framtiden får utvisa. Just nu håller jag på med film på skisskursen. Och med ögon/seende/intryck på keramikkursen. Allt har ändå blandats ihop och filmen handlar om blänk och reflektion. Här kommer ett foto från mitt piano, ingår i min stop motion film.

Pianoblänk

Har inte fotot det jag gjort i lera ännu, men det kommer senare. Har inte känt mig så inspirerad gällande lera och hellre velat hålla med med andra material. Men, nu har jag kommit på varför: FÄRG + DREJNING. Brist på det alltså. Så idag har jag drejat hela dagen! Och blandat engobeprover så att jag kan börja med lergods och sätta färg på saker på en gång. Är redan mer inspirerad än på länge!