Julmarknad!

Vi har julmarknad på HDK den här helgen. Kom och köp om ni inte varit där redan!

Det är faktiskt galet skoj, man får träffa folk, tjäna pengar och få respons på sina prylar. Nu får sakerna liv i sina nya hem, röras och användas av människor. Det ger en sån tillfredsställelse att se människor röra vid sakerna och det är så himla trevligt att prata med folk (när de är trevliga och inte dryga). Jag blir riktigt inspirerad!

Men trött blir man.

Så här såg det ut!

En del av mina prylar.

Muggar!

Fjärilar.

Mina handskålar tog slut idag, förutom några som jag ska bygga om till ljuslyktor inför imorgon. Vet inte riktigt hur många jag har sålt men folk gillar dem. Tre stycken av de tjocka hade jag glaserat i en shun och målat med lite koppar under så de skiftar i lila-blått. De blev galet snygga och jag blev lite ledsen att de försvann innan jag hann fota... Men så blir det ibland. Får göra flera och hoppas att den bränningen också blir lyckad.

Hann fota lite snabbt uppe i glasyrrummet strax efter att jag plockat ur ugnen, helt o-fixade bilder som vanligt men här kommer några ändå.

Den större skålen.

Den mindre skålen.

I handen.

Och här kommer några bilder på hur jag har gjort dem.

Trycker till ballongerna. Detta kräver sin koll, bara trycka lagom och inte för länge eller röra sig för mycket får då blir det hela grynigt.

Några tekannor. De två till vänster och en till i lergods brände jag fast locken på i glasyrbränningen. Klant!
Men snygga är dem, kan lägga ut bild sen.

Packar skröjen. Tror at jag ska göra en omgång vita skålar också, de är liksom så trevliga på det här viset. Men "rått" porslin är ju bara så himla fint!

Glasyrugnen är packad. Dagen därpå startar jag gasen och sen måste man vänta nästan två dygn tills det går att öppna och se resultatet.

 För att få plats med det här har jag fått rensa lite bland gamla bilder så om det ser konstigt ut där någon bild ska sitta beror det på det. Tänkte ta lite tid att försöka få till det där med fotona någon dag men får köra på nödlösningar så länge.

Ibland blir jag lite rörd över att jag få göra det jag gör och på vägen till skolan idag fick jag tårar i ögonen. Uppe med tuppen på en lördag för att fixa montera fjärilarna, alldeles trött men ändå motiverad. Jag älskar verkligen att hålla på med lera-konst-och allt sånt där. Och jag är glad för att jag ser till att göra det. Tänk så lyckligt lottad man kan va.

Öppet hus och datastrul.

I fredags hade vi öppet hur på HDK.
Det var en himla trevlig dag, fick återse gamla ansikten och lära känna nya. Jag gillar ju det här med folk, i lagom utsträckning i alla fall. Nu har jag jobbat som syrra hela helgen och kanske fått lite nog av folk och behöver lite lera istället.

Min blogg strular lite och säger att jag har fyllt upp mitt bildlagringsminne. Så därför kommer inga bilder tyvärr. Om någon har en bra idé på hur det ska lösas får ni gärna tipsa mig! Lite konstigt eftersom jag raderat ett helt album från Picasa. Får fråga någon mer datakunnig imorgon!

Imorgon ska jag plocka ut skröjen och glasera ALLT som ska glaseras inför marknaden. Nu gäller det att hålla tummarna för att allt går som det ska i reduktionen i veckan! Annars har jag inget att sälja alls på marknaden. Kanske himla dumt, men rätt spännande ändå.

Avslutar med en bild som redan ligger lagrad som fick mig att längta efter kroki igen...

En minuters och enstaka 2-min huller om buller.

Somliga dagar.

Idag verkar vara en sån där dag. När det varit kreativitetsspinn i hjärnan verkar den bli fullkomligt utmattad och inte veta var den ska ta vägen. Eller, nä, den vet precis var den vill ta vägen, ner under täcket igen eller ner i ett varmt bad.

Nu kommer jag vara sådär delande och privat igen, men det kan jag bjuda på. De senaste dagarna har jag (Här följer en lång radda saker som ni egentligen kan hoppa över för det är rätt  oviktigt och bara skrivs för att jag antagligen behöver sortera saker): haft glasyrteori, gjort gjutformer, doppat julgransprydnader i gjutmassa, skissat på muggar, drejat upp saker för tre tekannor som ska monteras, drejat andra saker som ska bli presenter, engoberat dom, gjort galet misslyckade dekorationer på muggarna, letat efter mitt försvunna glasyrblock, sörjt mitt försvunna glasyrblock, stickat armledsvärmare, städat min arbetsplats, sorterat mina tyger och tänkt på ett kommande lapptäcke, försökt komma på vad jag ska göra till julmarknaden och insett att de sakerna borde produceras den här veckan som kommer, känt mig väldigt pedagogisk, funderat på foton till nästa veckas rhinokurs, tänkt på mitt fjärilsprojekt, funderat på vilken form ett baktråg har egentligen och hur jag ska göra korsstygnsmönster på saker... och...eh ja, ungefär tusen saker till har snurrat omkring där i huvudet.

Så mycket som jag vill göra och som inte kan göras på en enda gång. Blir matt av bara tanken på tanken om man säger så. Fulltankad på tankar.

Om man inte vill vara där man är kan man tillfälligt åka på utflykt till en annan tid.

Avbryter tankarna och lägger in en bild på veckans fantastiska fynd! Ungefär 100 år välbehållna gamla tidningar fyndade jag för en tia styck när jag slank in på second hand härom dagen. Alldeles underbara Jugend-framsidor och just den här bilden blev jag fullkomligt förälskad i. Får inte nog av gamla tidningar, har hur många som helst som samlas på hög. (Och jag som försöker göra mig av med saker).

Att läsa en gammal tidning är som att göra en spännande tidsresa, till tiden av qvinnan med q och broderimönster på morgonmössan!

Nu när jag beklagat mig lite så känns det genast bättre. Idag behöver jag faktiskt inte göra nåt. Men det är svårt att komma ihåg ibland när hjärnan liksom tror att den måste börja göra allt det där som dyker upp i huvudet. Som om det skulle försvinna bara för att man inte börjar göra det eller som om jag som person försvinner eller blir en dålig person om jag inte börjar göra nåt. Tack och lov finns det penna och papper, för när det väl står nåt ord eller en liten krumelur är skissad så försvinner inte tanken och så är det lättare att hålla reda på sig själv. Tada! Men det är faktiskt rätt svårt att hantera ibland, och tror att det är något som många andra skapande människor känner igen.

Kroppsnära.

Vi har en kurs i gips och gjut nu, och denna ska pågå ända fram till jul. Fullspäckat med uppgifter och massor med intressanta tekniker att lära oss. Vår första sak att börja med var att hälla gips i ballonger och forma på olika vis. En kul och snabb metod där man snabbt får fina former. Personligen kände jag mig rätt matt till en början, en blandning av att jag var alldeles yr och inte kände att jag hittade så mycket av mitt eget uttryck i ballongerna. Men...

Sen gick jag hem och låg på soffan en dag. Tänkte. Och insåg att hallå, jag gillar ju det här med kropp! Så, jag har helt enkelt använt kroppen för att forma ballongerna. Här följer några exempel:

Här tänkte jag nyckelben, blev en rätt stor trist korv.

Detta var den första. När jag andas rör sig den sköra punkten hela tiden vilket gjorde gipset väldigt poröst där. Så formen fick bli tvådelad.

Nu har jag klättrat ur formen. 

Gör en stooor grön, använder min tratt att trycka med ibland, och har spillt ut en massa gips på en av de första formerna jag gjorde.

Den del som låg på mitt höftben. Blir riktigt snygga former tycker jag.

Mellan ben, runt ben. 

Vy från golvet i gipsverkstan.

Det är fascinerande med ett nytt material, och processen med ballongerna har fått mig att reflektera och känna in. När jag tar gipsballongen och sätter dem mot kroppen är den kall, sladdrig och vill inte riktigt följa med. Man får kämpa och trycka rätt hårt. Sedan börjar den ge efter, allt mer och mer, blir varmt och mysigt och tillslut är den som en enhet rätt svår att skilja från en själv. 

Att hantera gipset på det här viset kändes nästan som att dansa.

Och jag gillar ju att dansa!

Det här var egentligen vad jag gjorde förra veckan. Nu har jag tryckt mer med fingrar och börjar göra gipsformer. Ska gå igenom det jag gjort, ställa upp dom i grupperingar och välja ut vilka jag vill jobba vidare med. Tanken är att vi ska välja tre former i olika storlek och fortsätta med dom. Kanske behöver göra några fler små :)

Imorgon är det handledning så vi får se vad det blir efter det. Hela den här kropp- och danskänslan har fått mig att vilja testa att använda ballongerna mellan människor, skapa mellanrumsformer och undersöka hur gipset beter sig i större skala. I kroppsfixeringen har jag också snöat in på sexleksaker, så får se om de kan bli något sådant. Jag går också och grunnar på julmarknaden. Vad ska jag sälja egentligen? Börjar bli hög tid att komma på det. Många tankar med andra ord. Tack och lov har jag blivit befriad från yrsel-viruset så har energi att hantera dem alla.

Vedbränning

Det är på tiden, men här kommer lite bilder från vedbränningen för några veckor sedan.
Att elda och hugga ved är väl typiskt machokeramik. Tufft och manligt. Jävla normer.
Vi töser gillar't också.

Prylar som ska in i ugnen.

Där jag har kameran kastar man in elden.
Lågorna sprids upp över den här väggen.

Jag packar ugn.

Käglor. De smälter ner vid olika mycket värmearbete. Så man vet hur mycket mer man behöver elda.

Snyggogrenen. Den byggde jag på med lera i olika stadier förra hösten. Fanns lite rester kvar under trädet.
Tror att trädet är sjukt tyvärr, även om det är snyggt.

På kö?

Hugga ved!

Elden.

Tina och yxan.

Löööv 

Vi snor lite kol för att grilla bananer på.

Katie och Virginija.

Annett ser nåt fint.

Sakerna är vita, då är det varmt, typ 1300 grader.

Kasta in ved fort som attan.

Helena eldar. 

Fullt ös och lågor ur skorsten.

Vernissage

Idag har vi haft vernissage. Jag är helt slut, men ändå nöjd med dagen. Har mycket att fundera på men tankarna är inte redo att samlas i text ännu. Det enda som gnager lite är att jag stör mig på att alla bilderna blev passiva bilder. Hade velat ha med fjärde lilla bilden där det är en mer aktiv pose. Att fota kvinnor i passiv position är ju inte speciellt ovanligt och jag hade velat ha med den mer aktiva aspekten. Men men, den kanske är intressant att spara till senare och presentera på nåt vis tillsammans med de "äckliga". Lägger upp snyggbilder och mer text sen, men här kommer lite bilder från dagen! Är helt ego och  lägger bara upp bilder på mig och mitt, men vi var fyra till i det lilla rummet. Längre ner kommer texten som tillhör.

Mitt hörn.

Jag och en del av verket.

BRODERIET

Början på mitt projekt. Korsen förföljer mig en hel sommar. Korsstygnen som broderats i all evighet.

FOLKDRÄKTEN

Hänger längst in i garderoben. Den är sydd av min mormors moster som var sjuksköterska precis som jag.

TRADITIONEN

Går vidare. Jag bär den med mig och ibland klär jag mig i den, tätt intill kroppen. Blir till hudnära stygn.

PORSLINET

En tradition att bära med sig.

Igår kväll i annat ljus, innan jag går hem.

Jag, igen.

Utställningsfix

Sådär gott folk! Imorgon hänger vi utställning.
Känner just nu att det ska bli skitkul. Har fixat och donat, bara med det här projektet hela veckan, vilket har gjort att jag inte har gått på den gestaltningskurs jag ska gå på. Men det ska jag ta i fatt nästa vecka. Hellre det än att gå sönder av splittrat fokus.

I måndags fotade jag lite mer, så nu har jag fotat totalt tre gånger. Det blir skillnad varje gång, och nu senast  byggde jag mest efter kroppen och tänkte inte så mycket på mönster. Det resulterade i att modellen såg ut lite som en dalmatiner; fläckvis med kors här och var. När fläckarna sen byggdes ihop blev det genast bättre. Jag testade också att bygga upp mer över hela kroppen, korsa mittlinjen, provade lite nytt ljus osv.

Men det coolaste nya, det var att fota när korsen rivs bort, faller av eller plockas. Det blev effektfullt och rätt äckligt. Det blir en stark känsla av att riva av sig sina traditioner. Men hur man än river och sliter är man ändå märkt, spåren syns. Detta med att bryta traditioner, eller kanske bygga om dem, ska jag jobba vidare med senare men det måste nog ligga och mogna till lite först. I det här projektet handlar det om att vilja bära med sig traditionen, vörda den.

Här är lite foton från dagen (jag har varit himla effektiv!):

Det här är skolans superprinter! Fotona har redigerats och sen har jag skrivit ut. En bild fick ett grönt stråk över sig och tillslut gav jag upp eftersom det inte gick att åtgärda trots mängder av hjälp. 

Provbilder. Här är två olika sorters hud, med hjälp av photoshop stämmer de rätt bra i tonen nu.

De utskrivna bilderna är limmade på kapa (sån där tjock skiva med lite fluff inuti, den är bra och lätt). Det var rätt trixigt att få till en snygg kant och jag var galet nervös innan limning och tillskärning. Men nu är det gjort!

Gjort visitkort och skrivit en text att sätta bredvid mitt verk.

Ibland blir jag så tacksam över all hjälp man kan få. Har kunnat boka in tid med folket som kan datorer och skrivare, vilket gör att jag får lite mindre data-panik. Folk i skolan ställer upp som modeller, tycker till om saker och diskuteras med. Käraste mamma hjälper mig med texten och kommer med annat perspektiv. Tack alla! Tänk vad livet skulle vara trist och svårt utan andra människor!

Imorgon bygger vi, på lördag är det Vernissage! Jag stället ut fotografier och nån form av reliefmönster i porslin (bygger på plats).
Kom och titta! Kan tipsa om en härlig höstpromenad vid slottet dessutom, det är så fint där ute på Nääs. http://www.naaskonsthantverk.se/aktuellt.php

Att se i kors.

Under veckan som gått har jag varit så trött! Det är lite kämpigt att jobba på hela helger på sjukhus och sen vara kreativ i skolan under veckan. Idag tvingar jag mig till en paus helt utan jobb med varken lera eller sjuka barn. Passar ändå på att samla tankarna såhär till min sena frukost och skriver ett litet inlägg i bloggen.

Jag har fortsatt att göra kors, i olika höjder som ska komponeras ihop till ett mönster. Engoberade allihop igår kväll/natt, men när jag gjort det började jag ångra mig och fundera på om det ändå hade varit bättre att ha lergodfärgen kvar och bara engobera framsidan. Nåja, får väl göra nya till utställningen annars...

Planen så småningom är att bygga större kors, komma ut i naturen, testa om jag kan få grönmossig yta uppepå korsen och bygga mer över människor.

Nivåer, skuggor, blank engob.

Det var när jag provla lite andra bitar inatt som jag ångrade att jag gömde allt lergods under vit engob...

Sedan vi började har jag insett att drejningen helt halkat efter. Kändes som om jag inte alls kunde dreja och i veckan fick jag alltså för mig att sitta en stund vid skivan. Jag var ju inspirerad till att göra fat, och slängde på kanske 3-4 kg på drejskivan. Med totalt otränade drejmuskler var ju detta såklart rätt svårt och alltihop säckade... Men i torsdags -när jag väl fattat att man kanske ska börja lite smått -satt jag och drejade småprylar i två timmar. Det blev lite muggar i lergods som jag ska engobera och göra mönster på tänkte jag. Såhär ser några ut helt utan färg:

 Dessutom har jag börjat fota de små porslinskorsen på kroppar...och inser härmed att jag ändå hunnit rätt mycket i veckan. Det där med att bygga på en kropp kräver övning och på måndag ska jag fortsätta. Men det är snyggt med leran mot huden alltså! Bilderna behöver fixas och beskäras innan jag lägger upp nåt här, men här kommer en cliffhanger från studion... (alltså, hur säger man cliffhanger på svenska egentligen, det är ju alltid trevligt att kunna uttrycken på sitt modersmål!)

Nu förstod jag att trots min eviga trötthet har jag varit rätt duktig i veckan. Med detta tar jag stolt ledigt idag!

Pressande skolstart.

För ungefär tre veckor sedan började skolan, så nu är det hög tid att komma igång med bloggen igen! Det var riktigt trevligt att börja skolan igen. Och så skönt att gå andra året, känna sig hemma i verkstan och träffa såväl nya som gamla trevliga människor.

Vår första kurs på den här terminen heter "Min vän hänkelpressen". Om detta är en bra titel kan diskuteras, men kursen verkar åtminstone väldigt spännande. Vår lärare heter Sven Möller och han delar verkligen med sig av allt han kan! Spana in på : http://konsthantverkarna.se/medlemmar/125-sven-moller (vet inte om han har någon hemsida). Vi använder alltså hänkelpressen, extrudern. En extruder kan se ut på lite olika sätt, men går ut på att man lägger lera i en behållare, sätter en mall vid öppningen, pressar ut lera genom mallen och vips så får man ut lera i en specifik form.

Hänkelpressen.

I somras köpte jag ett korsstygnsbroderi på en second handaffär. Det var sommarens bästa nöje som tacksamt höll händerna igång. Målet är att vara klar till jul, men vi får väl se hur det blir. I vilket fall stirrade jag så mycket på de där korsen att formen präntade in sig i mitt undermedvetna för att dyka upp som en självklar form i den här kursen!

Mycket målmedveten kilade jag ner till träverkstan där jag fick hjälp att såga ut ett kors ur en träplatta. Detta kan ju tyckas vara väldigt enkelt, men eftersom teknikern på trä är petnoga tog detta ungefär tre timmar. De rackarns fyrkanterna ville inte hamna vinkelrätt mot varandra! Själv skulle jag nog mest fixat till det lite och sågat lite extra med sticksågen, men det skulle säkert ingen trälärare accepterat och inte heller den som skulle hjälpa mig. Efter en lunchpaus lyckades vi få ut ett åtminstone godkänt kors, och i söndags satte jag igång och jobbade med den här himlans trevliga formen!

Sommarbroderiet.

Sånt som kommer ut ur hänkelpressen.

 Jag började med att jobba i lergodslera. Planen vara att använda upp en massa av den lera som jag har i mina lertunnor, och detta verkar vara rätt metod. Lergodslera gjorde sig också bra till syftet, eftersom traditioner känns viktigt för mig just nu. När jag började arbeta kom jag också att tänka på min folkdräkt som hänger längst in i garderoben. På hur saker går i arv och det vi bär med oss från förr. Tänkte därför ta upp ett mönster från min folkdräkt. Från början var min idé att liksom sätta ihop de olika kryssen, bygga upp ett fast mönster. Men det var så spännande att flytta runt de där kryssen att jag bestämde mig för att bara låta dom vara, för att sen kunna bygga ihop och bygga om. Jag gjorde hål för att kunna testa att bygga upp en höjd och jobba med olika nivåer. När jag arbetade med detta föddes idén om att faktiskt bära korsen på kroppen. Om de mönster och traditioner vi bär med oss. Efter lite handledning igår så står jag nu inför att försöka få fast korsen på hud på något sätt. Någon som har nån aning om något bra lim för kroppen?!

Idag har jag fixat en ny mall på ett mindre kors och tryckt ut galet många små porslinskors. Kan inte riktigt bestämma mig för om porslin är ok, men kanske kan göra en ny variant i lergods om det inte känns bra i magen. Samtidigt med detta kroppstema ska jag jobba vidare på mönstret i lergods, för att bygga på vägg/golv.

Här kommer en massa bilder!

Engoberade kors på tork.

Flytta runt, bygga upp, bygga om.

En kors jag trampat på.

Lite andra former som jag tryckt ut och snurrat ihop på olika sätt.
Det blir liksom så himla fint!

Att vridas kring sig själv.

Blir fina skuggor och intressant djup.

Skissar på mönster och räknas hur många kryss som behövs.

Kollar storlek och mönster.

Spana in från sidan.

Gör små kors i porslinslera.

Min arbetsplats. Har bytt till ett annat mörkt hörn :)

Ska delas upp i småbitar.

Testar lite. De kommer ju inte vara på armen sen, snarare mage, rygg, bål -höft.

Så många fina ytor, helt såld på den här formen för det finns så mycket att göra med den.

Kände mig rätt så produktiv!

Nu ska jag klä ut mig till sjuksköterska i två dagar... vi får se hur jag fortsätter med det här sen. Det är lite praktiska saker som behöver tänkas igenom känner jag. Trevlig helg allihop!